Cornish rex är livlig, intelligent, nyfiken och har stort behov av stimulans - det kan alltså vara bra att inte ha den som ensamkatt. Den avskyr tvång och kan vara viljestark men är samtidigt mycket läraktig och lyhörd.

Pälsen, som är rasens främsta kännetecken, är lockig eller vågig, mycket kort och silkesmjuk och utan täckhår. Framför allt på ryggen och sidorna bildar pälsen prydliga "tvättbrädes- vågor". För att kattens eleganta linjer ska framhävas bör pälsen också ligga tätt intill kroppen. Pälsen är mycket lättskött. Till vardags fordras nästan ingen pälsvård och katten fäller sparsamt med hår. Den tunna pälsen gör dock att den har svårare att hålla värmen än normalpälsade katter – den trivs därför i bäst i värmen inomhus.

Cornish rex har ett medellångt och kilformat huvud med strama rena linjer och tydligt markerad haka. I profil ska synas en rak linje från pannans mitt och ner till nosspegeln. Ögonen är medelstora och mandelformade med strama linjer och vaken blick. Öronen är påfallande stora, breda vid basen och högt placerade. När katten lystrar är öronen näst intill parallellt ställda.

Den är högbent med slank, fast och muskulös kropp. Benen är slanka och raka, tassarna små och ovala och svansen lång och smal. Helhetsintrycket är både elegant och kraftfullt och katten påminner svagt om en vinthund.

Rasen cornish rex uppstod i Cornwall (därav namnet cornish), södra England 1950 då en mutation skedde och en lockig kattunge föddes.

Ägaren, som även födde upp rexkaniner (som är lockiga när de är små - därav namnet rex) tog vara på anlaget och började försök till avel som dock inte var helt problemfri.  Man insåg efter ett tag att anlaget för lockig päls är recessivt vilket innebär att båda föräldrarna måste bära på anlaget för att det skall visa sig på avkomman.

Källa SVERAK